Ett fullspäckat schema med allt mellan himmel och jord, är det bra för att dämpa lite sorg? Svar nej, sorgen försvinner inte hur mycket jag än bönar och ber. Jag har ett handikapp och en styrkan. När jag är ute själv i mörkret så kan jag ibland tänka att pappa sitter på min axel, som änglar ibland gör på film... Då är jag och pappa nära varandra, det är vi ändå men det är just vid såna tillfällen som jag verkligen uppmärksammar mig själv på det.
Eller när jag upplever nya saker utan pappa, fast på ett sätt är du ju alltid med mig pappa, eller hur? Jag vill aldrig behöva känna att jag inte har gjort nånting fullt ut, för att pappa är död. Det hade inte pappa velat..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar