Min blogg, dagbok från förr och lite om nu också. Om hur det var att leva med en cancersjuk pappa. Hur skit jobbigt det är att gå vidare, hur du blir tvingad att gå vidare och läran om att älska igen, för att orka gå upp, för att gå vidare och för att överleva.
torsdag 25 november 2010
Min första tanke på amerikanskmark var att gud va skönt att vara här! Från första gången jag såg new york från flygplansfönstrena var det som att jag blev kär, och det är samma känsla fortfarande. Jag önskar att jag kändes lika starkt när vi gick ner i Apple butiken, men det var bra nära. Allt som jag har sett och gjort den här veckan får mig bara att uppskatta allting som finns och plötsligt gjorde det ingenting att pappa inte fanns med mig för detta var nånting som var för mig, en känsla som faktiskt bara är min även om någon annan har känt samma sak. Pappa finns med mig jämnt, så det känns bra nu, det är bra nu. &cirkeln är sluten
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Miljöombyte ett tag kan göra att tankar får nya perspektiv.
SvaraRaderaHärligt för dig.
Kram, Kram, och Kram igen.