Jag vill inte åka på hajken idag, jag vill inte segla tävlingen på lördag. Jag vill inte göra nånting alls. Allt jag gör blir nånting annat, det blir aldrig som jag har tänkt mig. Varför kan jag inte bara sluta försöka? Lägga av med allting och bli en nobody.. Det gör inget för mig, jag vet hur det är att vara osynlig! Det finns så många sidor av mig, ingen som känner mig riktigt helt. Jag drar mig tillbaka när det blir jobbigt, men nu kan jag inte det. Jag måste sova i ett tält inatt, jag har inget val.

Det här är annorlunda för mig, jag har aldrig upplevt den här känslan förut och vet inte hur jag ska hantera den.

Är det för att det är nytt jag inte orkar? Jag tror inte det, utan snarare för att jag vet exakt hur det kommer bli..

Det tar emot att packa, jag gör det inte och har inte gjort klart det än heller. Jag ska vara i skolan om 20 minuter, har inte packat helt klart än! Bra jobbat, verkligen!