tisdag 21 september 2010

Du skulle inte dö, du skulle vara med mig nu. Du skulle hålla reda på mig, du skulle vara frisk, leva. Jag kan inte se det positiva i att du är borta, du kanske har det bättre där du är nu, om du finns. Men jag då? Hur ska jag klara mig? Hela mitt liv kommer jag att sakna dig. En dag vaknar du upp och inser att det är dags att börja ta hand om sig själv, att du måste för att annars skulle du inte heller klara dig.
Min pappa är inte svag men han är borta. Det kan hända alla, men det hände min pappa.

död-borta-föralltid

kvar-ensam-förvirrad

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar