who says i can't get stoned?

Det är många som bara "ååh nu måste jag börja om, hejdå gamla mig, hej mitt nya mig", jag önskar jag kunde göra så. Radera allting och bara börja om, men så enkelt är det inte, inte för mig i alla fall..
Om pappa inte hade dött, then fine, då hade jag kunnat göra så men inte nu. Pappa är ju mitt liv, precis som hans död är en del av mitt liv också.
Om jag hade kunnat klickat på en "restart" knapp hade jag gjort det. Inte för att göra något som jag inte redan har gjort, utan för att få leva allting igen. Även fast det skulle innebära all smärta igen, så skulle jag ta det. För jag tror faktiskt att om jag fick 13 år till med pappa, då skulle jag stå ut med smärtan en gång till.
Men smärtan den är en lärdom den med, en lärdom jag kunnat lära mig senare i livet. Nu gick inte det utan jag fick hantera den nu. Mycket kan jag göra annorlunda, garanterat. Många är nog besvikna på mig; tycker att jag kan göra bättre: visst skulle jag kunna göra bättre, anstränga mig mer är nog mera rätt.
Det är nog sant, jag har levt för mycket som förut tror jag. Haft samma rutiner, det måste jag nog ändrat på. Och speciellt det med att jag stänger av när det blir för mycket..