sket i allting

Måndag idag, och jag vaknade och var sådär små sur, ingen big deal, sen väckte jag philip och vi gick och åt frukost, eftersom jag väckte philip lite sent, så åt vi frukost lite sent och jag gillar inte att stressa, men jag gillar heller inte att komma sent, så vi åt frukost i lugn och ro. Mamma hade sagt att det skulle vara kallt och halt på väg till skolan. Så min första plan var att gå till skolan, men då hade jag behövt gå halv, vilket hade funkat om jag hade skippat frukosten, det gjorde jag inte.
Alternativ två var att ta cykeln som vanligt, cykla lite förskíktigt, komma i tid och inte ha ramlat. Jag skulle då ha cyklat med Filip, men klockan 8, när det var 10 minuter kvar tills vi börjar så ringde jag FIlip och frågade vart han var, han var på skolan. Lagom glad blev jag då, eftersom jag har haft ont i magen sen jag vaknad..
Så där brast det. Absolut inte Filips fel, utan det är min cpiga hjärna..
Nu ligger jag på golvet i köket, funderar om jag ska cykla med Niklas till skolan, klockan 9.
Jag vet att det är så himla dåligt av mig att bara skita i allting. För jag har trots allt inte vart i skolan en måndag på hur länge som helt.
Jag antränger mig väldigt hårt för den extra energin det tar för mig att fixa mig för skola och att cykla dit. Det är det jobbigaste på hela dagen! Jag antränger mig också för att gå hela skoldagen, lyssna och göra det jag ska. När jag väl är i skolan tycker jag det är slöseri att inte göra något.
Men jag skulle kunna skita i allting, jag har gjort det förr, inte i skolan men i andra samanhang. Bara skita i allting, ligga i sängen, göra alla runt om mig skit förbannade på att jag bara ligger och ruttnar.
Idag sket jag i allting, jag ligger och ruttnar på köksgolvet, jag läser inte ens.