Du och mamma har visat mig många ställen i världen. Jag har sett både fattiga männgiskoa och rika. Jag va väldigt bortskämd och tog mycket förgivet. Är det en läxa av något slag? Att jag måste förtjäna saker för att få dom? När man födds så vet man en sak säker, att livet kommer ta slut, att man kommer att dö. Men vi vet inte hur eller varför. Eller hur livet kommer att se ut tills dagen vi dör. Du sa ofta till mig att du var stolt och hut mycket dina barn betyder för dig. Familjen var viktig för dig. Du tänkt väldigt mycket, inte om livet utan om människor..Jag minns tiden då du utbildade dig på polis högskolan i Stockholm. Du hade alltid varit hemma på morgonarna men nu var du inte det. Jag tyckte inte det gjorde något, vi fick äta mellis på fritis och då fick vi alltid stå först i ryggsäcks kön.
Alla kvällar du satt vid min säng, du lät alltid så nöjd med allting. Som att du hade allting du någonsin kunnat drömma om. Jag var väldigt nöjd med mitt liv också. Jag var bortskämd, inte bara med saker utan också med tid. Speciellt på JKV, du gjorde allt. Du ville att alla skulle vara nöjda och satt andra i första hand. Jag saknar dina godnatt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar