tro mig allt är bra

tro mig allt är bra, om jag ändå kunde säga det och mena det. jag lever i ett sånt fruktansvärt svårt liv. ett liv fullt av sorg och kärlek.

jag vet att du ser på mig pappa.. om jag skulle tro att livet bara tog slut vet jag inte hur jag skulle klara den här sorgen jag bär med mig. det spelar ingen roll vart jag är, ständigit känner jag denna saknad..

jag skulle ljuga om jag sa att allt var bra,

för var dag så glömmer jag allt mera, jag glömmer din sjukdomstid..
för var dag så minns jag mera av dom saker vi hann uppleva tillsammans,

när jag tänker tillbaka så var du den bästa pappan man kan ha!
du var verkligen bäst, du ställde alltid upp.. jag kan minnas hur du och jag åkte med michis och fia på konståkning.. du filmade och sen så tittade vi på det när vi kom hem..

du hade tänkt göra det samma med mig och philip när vi seglade, men du hann inte.
ditt liv på jorden tog slut.

dom sista 6 månadern med dig, jag minns varje dag känns det som.

vart jag än går tror jag att du ska komma fram. jag vet att du inte kan det, men jag tror det. jag önskar flera gånger varje dag att du ska komma hem. jag saknar dej