måndag 28 september 2009

jävlar, jag saknar dig pappa

du är en grym person pappa, och jag tycker det är så sjukt jävla orättvisst att du inte får leva mera..

jag har mått bra idag och skolan har varit kul, det är den, och har varit hela terminen...



men jag saknar dig, jag vet inte om det finns något som gör så ont som kärleken och saknaden till dig..

visst vi kommer träffas, eller jag måste tro att vi gör det.. annars skulle jag inte kunna ha det så bra som jag har det idag.. för jag tror pappa, på att det finns något mera. det kan inte bara ta slut..



ibland känns det osm att du står runt hörnet och tittar på mig, ibland känns det som att du sitter på ett moln tillsammans med människor som du har träffat där. människor som kanske precis osm du dog alldels för tidigt.. ni kanske sitter där på kanten av molnet och dinglar med benen och tittar på era barn. ser att nejj dom har det inte lätt. men dom är starka och dom har något som inte många andra har..



dom har en helt egen ängel, en skydds ängel skulle jag säga med egna ord.

men ibland så glömmer man bort det, och det är då det är så jävla svårt. och nu så har jag glömt det... eller så sitter det nån spärr i huvudet på mig och oavsett att jag tänker på att du finns, så är det svårt. och saknade ENORM

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar