Jag lever i samma hus som pappa och ser honom många många timmar om dagen så jag märker inte riktigt hur han förändras. Men att gång på gång upptäcka saker som inte var där igår, gör det jobbigt. Även om jag inte märker det på samma sätt som man gör om man träffar honom nån gång ibland. Men nu på slutet har det gått så fort, det är helt sjukt. I torsdags så var han ute och åkte rullstol och var endå ganska pigg, han var ju inte pigg men pigg för att vara pappa, nu, .
Och sen idag han håller inte ögonen öppna en minut. Dom åker halft upp sen ner. Det är som att han inte har ork att hålla dom uppe. Och han äter fågelportioner och det är inte en ssäkert han äter allt då heller. Sen nu när han skulle ta sin näringsdryck, sugröret kom till kinden, han vet som inte vad han gör. Han får inte gå själv nu heller.
Jag kan inte riktigt förstå att det har blivit som det är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar