ALDRIG

jag ska aldrig mera tro på sånt skit.

det här funkar ju inte, jag intalar mig själv vissa saker. saker som jag vill tro på är sanna. jag måste sluta med det, innan jag blir riktigt sårad!

jag är så töntig som försöker mig på sånt här, hur kunde jag tro att det hade blivit bättre?

det är precis som förut, ingenting har förändrats.
jag är fortfarande samma töntiga tjej, men med ett hårdare skal. jag visar inte vad jag tycker jag lever i min egna värld.

varför kan jag inte ta vara på tiden med pappa ? han har inte mått bra, men han kämpar på, och jag hade inte märkt nåt om han inte hade sagt det.
nu mår han bra, han ska med til vänersborg, han ser fram imot det. han kommer säkert köra på, och sen när vi kommer hem, kommer han inte röra sig ur fläcken, han kommer ligga i sängen, gå upp o dricka ibland!

jag vill inte att det ska vara så här, jag vill att han ska kunna vara osm förut, han finns där för mig o philip, det är han. men han kan inte göra samma saker. han har förändrats, men endå inte.

cancer för mig är förknippat med döden, jag vill verkligen inte det ska hända pappa.

det som inte dödar, det härdar.

det skulle stå på pappas gravsten, för han skulle begravas i riktig kista, det har man alltid gjort, och kommer alltid göra...

jag trodde inte det skulle bli så att jag en dag när jag bara är tolv år, skulle tänka på att det kanske snart att det str på en sten, som det är pappas namn.

jag är så töntig, ni säger åt mig att ta vara på tiden, men det är inte så jäkla lätt.

vi lever på som vanligt, och vi pratar inte så mkt.

det är lite klagomål o middags prat o ibland när han kommer hem från provtagningen så är det antingen. proverna var bra, eller jag tar nya prover om nåra dagar.

det är så jobbigt, jag vill verkligen att han ska leva utan den där jäkla cancern !

jag vill det, det är så jäkla jobbigt att han ska ha den där, det är ju inte dirket så att jag gillar den, den har förstört mitt liv. inte bara pappas. den har förstört mitt, mamma o philips.

by the way, ph e at the akuten :P

aah den där jävla skit cancern ska bort, jag vill att den ska bort, men det är ju inte stor chans att den försvinner. vad var oddsen att en hälsomänniska som tränar regelbundet äter bra o aldrig räkt en cigarett i hela sitt liv, va fan var oddsen att en sån person skulle fp LUNG-CANCER :O

vad äre, typ 5 %, så varför skulle han inte bli frisk från den.

joo för att tumören minskar inte, nej åandra sidan växer den inte heller. men nu är det ett uppehåll över sommaren, kommer den inte växa då? kommer den sprida sig ?

hur fan ska jag överleva sjuan ?! med en pappa som har cancer, med en hur gullig men dryg lillebrorsa som helst. en mamma som är i precis samma läge som mig, men tar hand om mig också !

det hör jag ju själv. det kommer inte att gå.

kan det inte bara komma en doktor som säger åt pappa. det var fel diagnos, du har bara lung inflamation...

jag orkar inte leva med den där ****-cancern!

vem ska jag prata med ? nej inte du. du fattar inte! ingen fattar.

jag lägger mig i sängen o ligger där i flera dagar, för jag orkar verkligen inte mera...

Linddaaa ***